Den där sköna känslan
Jag är grymt stolt över mig själv och över styrkan jag har i mina ben. Och ännu mer stolt över att jag har lyckats vinna över mig själv och faktiskt tycka att löpning är kul. Det är något jag aldrig trodde jag skulle säga för några år sedan, men nu, nu tycker jag faktiskt det. Jag kanske inte är snabbast eller starkast, men jag kan bli bättre, snabbare och starkare bara jag vill! Och det vill jag, både när det kommer till löpning och cykling. Just nu funderar jag på om jag ska ta och anmäla mig till nästa års Göteborgsvarv.. Hade ju varit kul att testa måste jag säga!
En utmaning kanske inte vore helt fel? Nåt att träna inför. Är ju nästan ett helt år, så borde ju inte vara några problem.
Igår var det ett stenhårt crosscamppass, idag ett hårt intervall/styrkepass med löpning och imorgon väntar lite landsvägscykling. Jag bara hoppas att benen känns pigga då, så att jag orkar ta i för nu är de rätt möra.